Riksvapnet

Stora riksvapnet med texten "Kunglig Hovleverantör" utgör hovleverantörsemblemet. Emblemet får användas enbart av företag som blivit utnämnda till Kunglig Hovleverantör.

Sveriges riksvapen är enligt lag skyddat mot användning i näringsverksamhet. För den som antagits till hovleverantör gäller dispens, förutsatt att vapnet endast används i överensstämmelse med föreskrifterna rörande hovleverantörsskap (se Stadgar).

Stora riksvapnet används främst av statschefen men även av Sveriges Riksdag och regering, och då huvudsakligen inom utrikesförvaltningen. Hovleverantörerna utgör det enda undantaget från den lag som skyddar riksvapnet från användning i näringsverksamhet. De får nämligen använda stora riksvapnet för att på ett lämpligt sätt utmärka hovleverantörskapet i sin marknadsföring.

Mycket detaljerade regler fastställer hur riksvapnet får användas i tryck. Viktigast är dock att det inte på något vis förvanskas i utformning eller färgsättning. Eftersom hovleverantörskapet kan återkallas får riksvapnet inte ingå i företagets varumärke eller fast anbringas på dess byggnader. I direkt anslutning till riksvapnet skrivs texten "Kunglig Hovleverantör".

Inom yrken med lång hantverkstradition kan hovleverantörerna medges använda sin yrkestitel i anslutning till riksvapnet. Bland Konung Carl XVI Gustafs hovleverantörer finns till exempel flera hovjuvelerare, en hovsilversmed och en hovbokbindare. Dessa titlar bör dock inte förväxlas med titlar av typen hovsångerska, hovdansös och hovtrumpetare, vilka utdelas i hovprotokoll av Konungen till framstående svenska sångartister, musiker och dansare som bevis på hans uppskattning. Till skillnad från hovleverantörstitlarna kan man inte ansöka om att till exempel få bli hovsångerska.

Ur Nationalencyklopedin: Riksvapen
Stora riksvapnet skapades då Karl Knutsson 1448 lät sammanfoga trekronorsvapnet och folkungavapnet i en kvadrerad sköld. Som åtskillnad mellan de blå fälten placerades ett gyllene kors. Detta anses utgöra förebilden för svenska flaggan.